Monthly Archives: April 2015

Våga prova något nytt 

 Igår fick jag hem ett paket nya skor igen. Denna gången 2 par skor från maximalistiska superdämpade Hoka. Charlotta undrar om jag är galen som beställer nya skor. 


Jag kommer bara behålla ett par. Det är nog de svarta Stinson Lite som gäller för mig. 

Jag har ju haft lite strul med höger fot från och till, kanske kan Hoka vara lite mer skonsamma för mig? 

   

Advertisements

Backintervaller pizza och fysträning. 

Idag var ytterligare en spännande dag i “The Adventures of Family Oom”. 

Jag och alla barnen var iallafall utkörda ur huset, L hade någon bilklubb hemma.  

Först blev det iallafall Backintervaller på hata-älska Vallda Trekant. 10 st inkl fram och hemkörning.  

Min Garmin Connect gav glädjebesked på effekten! 20.000 watt momentant ( såvida inte det är någon sorts felregistrering…) 

Eftersom vi var kommenderade hemifrån blev det Gustaf som valde pizzamiddag, och han tyckte: “äntligen en portion som jag blir mätt av”!  Perfekt före fysträning. 

Därefter stack jag med båda killarna till Pirates fysträning. På spurterna fick jag rejält stryk av en ung tjej – det visade sig att hon är sprinter i lokala friidrottsklubben… Jag kontrade med att jag är en stel 40-årig gubbe…
       

Krigsskador och dagiscykling

Var på sjukhuset idag och sökte hjälp för 2 av 6 skador iallafall. Handleden verkade inte vara bruten, men jag köpte mig en artros istället. 
Jag har haft någon skit i ögat senaste dagarna, och det fick de (sannolikt?) tagit ut. Nu är jag helt svullen i ögat och har någon salva mot det. Boven i dramat verkar ha varit att jag kört vinkelslip utan glasögon. Inte så begåvat. 

  

Cyklade med min härliga CX från jobbet idag och hämtade Filippa. 

Underbart vad glad hon blir av det. Vi stannade och tog kort bland vitsipporna. Sedan körde hon in i mitt bakhjul, uppenbarligen lite kvar att lära innan kon kan körs sub7 säkert på Vättern 
   
 

2a SM halvmaraton veteraner Kungsbackaloppet. 

Igår gick Kungsbackaloppet av stapeln. Det är faktiskt världens äldsta årliga långlopp, och i år var det dessutom SM för veteraner. Gubbar och Gummor alltså. Gustaf sprang och kämpade sina 1300 meter och kom 8a i sin åldersgrupp – bra och härligt kämpat. Själv hade jag en rimlig ambition, tänkte att “Om man ändå skall träna kan man ju få lite sparring ändå”. Förväntningarna var rimliga med Paris Marathon för 6 dagar sedan, och de olika problem jag haft senaste tiden med fot och förkylningar. Men jag gillar inte att baisse förmågan. Målet var att springa på 1.20 i bästa fall och 1.24 i sämsta fall. Man vet aldrig vid denna typ av lopp hur startfältet är. Ett år vann jag ju till och med Göteborg Marathon… Men igår var min ambition bara att hänga på i lagom fart. Lite irriterad var jag för att jag hade ätit lite för mycket lunch. Loppet började hårt, men ändå så jag kunde ha kontakt första 5 med täten. jag låg på 6e plats och kunde se de fyra första och en ensam löpare framför mig. Efter 4-5 km kommer en exponerad raka med mycket motvind som var hård. Jag tyckte löpningen var kantig, men jag höll ändå uppe farten. Efter 7 vänder man och får vinden i ryggen fram till varvning. det var skönt.  10 km passerades på nästan personbästa – 35.40, när min bästa tid är 35.35. På bana. Sjukt fort. Tog en gel vid varvningen och krigade på. Såg ingen framför mig, men det var nog inte mer än 50 meter bak till 4 personer som sedan blev 2. Trots att jag kroknade lite kunde jag hålla undan rimligt bra, även på motvindsrakan. Tyvärr kom en av dessa löpare upp bakifrån när det var 17-18 km. Framåt var det bara 4 personer framför, eftersom en kille klivit av. Jag försökte hålla ryggen på nya 5an, men klarade inte. Fick ge honom en lucka på 30-40 meter, men märkte efter ett tag att luckan inte blev större. Den blev mindre. Det var platt som en pannkaka och vinden i ryggen. Sprang hårt och fokuserat. när vi svängde in på upploppet med 100-200 meter kvar gick jag om igen och han kunde inte svara. Trodde han skulle komma upp igen, men jag höll undan bra och kunde komma imål sjukt trött på tiden 1.16.24!! Inte Personbästa men andra bästa tid någonsin. Sjukt stolt över att ha spurtat ned min motståndare och helt otroligt överraskad av tiden! 5a totalt och detta räckte till en Silver i SM för veteraner. Otroligt positivt överraskad. Kanske superkompenserad från Paris?                   

Paris Marathon Race Report

Sent om sider – men här kommer Race reporten ni väntat på.

Jag hade ett stretchat men möjligt mål inför Paris – årets första tävling. Men en månads mancold/förkylning med mycket begränsad riktig träning gjorde det omöjligt att ens försöka mig på ett rekordförsök. Målet varv 2.39, dvs 3.47-tempo, men det var klart att det var orimligt.

Dessutom har jag haft strul med en fot som begränsat min träning.

Jag kom till Paris tillsammans med min fru och flera andra från klubben. Många känner inte till Paris Marathon, men det kan verkligen rekommenderas. Ligger perfekt på våren, sannolikt att det är varmt, 50.000+ deltagare och rimligt bra arrangerat.

IMG_0009-2

IMG_0010-2

Paris Marathon sponsras av Schneider Electric, det missar man knappt. Mässområdet där man hämtar nummerlapparna är megastort. Vi kom till Paris tidigt på lördagen (loppet på söndagen), och det var faktiskt helt OK.

Jag var seedad, och det är alltid en lite kul känsla att gå till första båset att hämta ett sub-1000 nummer.

IMG_0011-2

En stor vägg hade de printat alla deltagare på. 55.000, och självklart var det ett mission att hitta sitt eget namn

IMG_0015-4

Ett stopp hos Garmin för att känna på nyheterna hann man med. Speciellt Fenix3 är ju mest spännande just nu.

IMG_0019-2

Vi bodde på ett designhotell Mama Shelter, lite skumt men övercoolt. Verkade som att rejält med tatueringar var ett måste bland personalen. Men det var ett juste hotell och coolt som sagt.

Lördag kväll var trevlig middag på agendan, sedan hem och fixa med grejorna. Lätt kolisladdning med en flaska vitargo och iordningställande av race belt med 6 gel (varje 5 k efter 15), då de på loppet främst bjuder på bitsocker (sic!).

IMG_0032-4

IMG_0036-4

Preracefrukost med snyggingen. Min fru är också med.

IMG_0053-4

Loppet går verkligen centralt och man får möjlighet att se de flesta siter runt om.

IMG_0057-4

IMG_0090-4

Loppet startade 8.45 för mig. Det var en ganska lång promenad mellan väskinlämningen och starten, och det blev lite kort om tid. Vädret var perfekt. Kyligt men vackert. skulle bli en bra dag. Eftersom formen var som den var så hade jag två alternativa scenarion. Springa på 4-tempo eller lufsa runt på 3 timmar blankt. Inte så viktigt för mig att maxa med dagens förutsättningar.

Jag startade på i OK tempo, kilometrarna rullade rimligt på 3.55-tempo. Perfekt. Men uthålligheten är inte riktigt där, så efter några stigningar så började jag tappa löpsteget redan vid 12-13 km. Jag såg på min skugga att min hållning inte var tillräckligt bra. Upp till 15 och där tog jag första gelén. Fick bättre energi och återtog lite tempo och stride.

Sådär häll det på. Jag var inte så varm, men sprang helt kontrollerat i snitt strax under 4-tempo. vid ca 30 började jag tappa någon några sekunder per kilometer, men det var bara att hänga i.

Mer och mer beroende av att sänka en gel efter varje 4-5 km. Drack knappast något, max 3 dl under hela loppet. Behövdes inte.

Sista kilometrarna in mot mål var givetvis rätt tunga, men bättre och bättre känsla eftersom jag återtog massa massa placeringar. trots att min uthållighet är svag så finns det något i botten av dieselmotorn.

Min Garmin 920 var uppe och vände på 4.01 eller 02 i snittempo, men jag krigade ned det till 4.00 precis innan mål.

Helt kontrollerad löpning in i mål, men rejält ont i min fot.

IMG_0088-4

Också ont i bröstvårtorna tydligen, hade inte tejpa dessa, men eftersom jag sprang med ny t-shirt för förmån för #jfond så började de blöda lite. Loppet tillägnades http://www.jontefonden.se

IMG_0072-2

En fördel med att rulla in på typ plats 350 är att kön till massagen är hanterbar. Men hade jag sprungit på min måltid hade jag kommit under 200 plats.

IMG_0081-4

Bansträckningen i Paris går verkligen centralt. Förbi alla trevliga siter. Lotta blev lite förvånad efter loppet när jag frågade varför man inte fick se Eiffeltornet  – hon hade tydligen sett det under flera kilometer. Tydligen olika fokus under loppet….

Skärmklipp 2015-04-16 23.12.51

Skärmklipp 2015-04-16 23.13.01

Skärmklipp 2015-04-16 23.15.06

Rätt Jämna splittar första halvmaran.

Skärmklipp 2015-04-16 23.15.24Skärmklipp 2015-04-16 23.15.31

Denna blid från Garmin connect är riktigt intressant. Viss pulshöjning mot slutet, något lite fallande hastighet, men konsekvent fallande löpkadens.

Skärmklipp 2015-04-16 23.16.21

Efter loppet är det givetvis grymt bra att sätta på sig ett par fräscha GoCoCo Compression. Jag hade sprungit i Calf Compression, men efteråt kändes dessa sköna.

IMG_0099-4

IMG_0100

Post-marathon mat. Trodde jag. Men “kycklinspettet” som de stekte var alla annat än kyckling. Parisisk råtta, i bästa fall.

IMG_0101-4

IMG_0102-4

Nu händer det sjuka. Det är en viss väntan på Lotta – vi startade ju i olika startgrupper så därför kom hon i mål något senare än jag. Jag hinner se henne när hon är 200 meter från mål och hejar och tar kort. Sedan springer jag bredvid banan för att ta en målgångsbild. plastpåse i höger hand och telefon/kamera i vänster hand. Springer och ropar, skall ta ett steg PÅ ett litet staket för att hoppa över. Missar på något sätt. Nästa grej jag kommer ihåg är att jag ligger på marken. tappat telefon och påse, hakan helt planterad i marken och en handled som gör… ont. Jag har brutit handlederna 3 gånger redan, så jag känner snabbt att den antagligen inte är bruten. Men illa är det. Vakterna i närheten BEORDRAR mig att stanna på läkare, men efter 5 minuter orkar jag inte vänta på dem. Jag tänker att jag får köpa kirurgtejp/strips på ett apotek.

Hittar till slut Lotta – som har gjort en grym prestation och sitt första marathon!

IMG_0125-4

IMG_0130-2

Tillbaka på hotellet med nya Calf compression med lite Linnex under.

IMG_0143-4

Summa summarum är det ett riktigt trevligt koncept med en stadsmara tillsammans. Kanske kan man lura med Lotta på ytterligare någon love-weekend till hösten/våren. Paris är helt klart ett bra option som man kan tänka sig att åka tillbaka till. Egentligen mycket trevligare att åka ned i Europa än att lufsa runt i Sverige på marathon. inte mycket dyrare, men mycket bättre upplevelse.