Monthly Archives: January 2016

Vinst på Sandsjöbacka trail. 

Igår var det alltså Sandsjöbacka Trail 26 km nattlöpning. Jag bestämde mig och fick bekräftat en plats 2 timmar innan  – det är då det brukar gå som bäst, Samma grej bland annat Bräckan Duathlon i våras.

Loppet var grymt fint, startade i Lindås kl 18 med ca 150 personer med pannlampa. Snabbt tempo direkt av Oscar Olsson, men jag hängde i princip kvar. Efter ett tag lite lugnare och jag fick möjlighet att dokumentera lite med några selfies och några bilder på Oscar. Efter ett tag gick jag upp i ledningen tillsammans med en annan kille som låg bakom mig. Det skulle ivsa sig att han skulle ligga 1 steg bakom mig i typ 22 km.

Löpningen var grymt vacker i skogen. Mörkt, fruset, hårt, men härligt att springa i tystnaden och man inte riktigt vet var man är. Tyvärr så var det någon som rivit ned en del reflexmarkeringar, och vi sprang lite fel. Till slut löste det sig.

Killen bakom mig sprang med mask, men kunde i alla fall flämta fram att han hette Anton. Mer pratade vi inte, men det var trevligt med sällskap ändå. Jag kände mig löpstark, men mellan Oxsjön och Sisjön fick jag sjukt ont i vänster fot. alltså “jag måste bryta”-ont. Anton undrade nog vad jag höll på med för jag sänkte tempot rejält. Det skulle fortsätta göra ont hela tiden, men smärtan dämpades något så jag i alla fall kunde springa.

Jag var mycket lätt i terrängen och på platten, men kände mig svag uppför. I mölndalsravinen så testade jag Anton lite och fick några småluckor. I stigningen upp till toppen av Botaniska lade jag i en extra växel och Anton fick släppa vid toppen. Jag rullade vidare, märkligt nog nervös för att bli ikappsprungen och nervös för att springa fel.

Men det gick bra, och när jag var i Slottskogen insåg jag att jag vinner.

Jag kostade på mig att ta några selfies på upploppet (kvalite=0), men när jagförsökte filma sista 200 meterna så dog telefonen direkt av kylan. Jag kom i mål på 1.58, drygt 4 minuter före Anton tvåan.

Härlig känsla att springa lugnt in i mål! Läckert lopp och bana, tack till Robert och Ann-Marie som arrangerar.

Erik filmade målgången här: https://www.facebook.com/erik.gumabon/videos/1206583319370962/?pnref=story

(är inte säker på att länken funkar för er alla…)

Jag sprang i Icebug Zeal som är helt otroliga i detta underlaget. Samt GoCoCo kompressionsstrumpor. Tyvärr funkade inte min Garmin Liveconnect till min 920xt, eftersom täckningen på mobilen inte fungerade i skogen.

Efter loppet blev jag rejält kall, trots god och stärkande soppa. Tyvärr blev foten knappt bättre, för idag går det inte att gå alls på den. Jag är rätt säker på att det är samma svullnad i lederna som jag haft i höger fot, men som i den foten är lite bättre nu.

  



    

  

Advertisements

Allt är inte bara träning 

Jag har haft några sköna dagar i helgen. Lördagen bjöd på 23 rätt svåra kilometer i Sandsjöbacka. Svårt att springa med pudersnö och frusen lera under. Men skön naturupplevelse.

På kvällen skulle vi på middag,0ch då tänkte vi såklart att man kan köra spark dit med F. Think again. Snön var inte alls packad utan jag fick ge upp efter Max 100 meter. Helt utmattad. Då hade jag ändå spenderat minst 44 minuter på att trixa fram en antik spark plus mina Nordpolenkängor från Icebug. 

Imorse passade jag och P på att paddla lite. Vi stack ut i samband med att det blev ljust, före soluppgången. Det är en speciell känsla att paddla när det är is längs land. Inget superväder men en fin tur som vi skall göra snart igen. Påminner om en övernattningstur vi gjorde på trettondagen för typ 10 (15?) år sedan vid Gullholmen. Det var -20grader men helt underbart vackert. Enda problemet var att när vi skulle tillbaka till land efter att ha övernattat på en ö utomskärs. Vi var tvungna att paddla ned till Käringön , bryta oss igenom 1 kilometer is och sen ta en färja in till land. Vardagsedge.